PÅ GOD VÄG

Befolkningsökningen förklaras i första hand av en boendedriven inflyttning från andra län i Sverige men sedan 2014/2015 är det till största delen invandring som är förklaringen. Bland länets kommuner visar det sig att Kungsbacka vuxit allra mest tätt följt av Varberg och Halmstads kommun. Hylte är den enda kommunen som haft en negativ befolkningsutveckling fram till 2014/2015 då den kraftiga flyktinginvandringen istället bidrog till en positiv befolkningsutveckling.

Folkökningen i Halland förväntas att utvecklas positivt även i framtiden. Enligt SCB:s prognos bedöms befolkningen uppgå till drygt 390 000 invånare 2037.

Kommande decenniers demografiska utveckling i Sverige och i Halland innebär att färre ska försörja fler. Sedan 2005 har försörjningskvoterna i de halländska kommunerna försiktigt stigit och utvecklingen är accelererande. Efter 2020 prognosticeras en brant stegring med en avmattning runt 2035. I detta sammanhang är det sannolikt att de senare årens invandring föryngra befolkningen och dämpa försörjningskvotens utveckling.

Hallands näringsliv och arbetsmarknad

Halland kännetecknas av ett livskraftigt näringsliv. Ett särdrag för Halland är också dominansen av små och medelstora företag vilket gör näringslivet mindre känsligt för konjunktur- och struktur-förändringar samt gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Sedan 2005 har näringslivet i Halland haft en god tillväxt i förädlingsvärde och en god utveckling av konkurrenskraften. 1 Halland växte något bättre än Sverige i antal anställda och i antal företag men hade en svagare utveckling i förädlingsvärde, vilket förklaras av Stockholms dominans. Exkluderas Stockholm skulle Sveriges tillväxt hamna på Hallands nivå, 58.5 procent.

Tillväxten i Sverige och i Halland var betydligt högre mellan åren 2013-2016 än mellan åren 2007- 2013 vilket förklaras av två konjunkturnedgångar åren 2009 samt 2013. I Halland har tillväxten huvudsakligen skett i de fyra större kommunerna och framförallt inom tjänstesektorn. De två minsta kommunerna har haft en svagare utveckling mycket på grund av att man har en större andel anställda inom tillverkande sektor.

SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN på arbetsmarknaden i Halland har varit god de senaste åren och högre än Sveriges genomsnitt. Sysselsättningstillväxten i länet och i övriga Sverige drivs till övervägande del av tjänster, både konsument- och företagsinriktade. Bland enskilda branscher dominerar företags-tjänster och hotell- och restaurang, i likhet med riket i stort. Därtill har byggindustrin utmärkt sig som bransch i stark tillväxt, med en tydlig koppling till den växande befolkningen i regionen och dess närområde. (Ökningen inom jord-skog-fiske beror till stor del på ändrad beräkning hos SCB av sysselsättningen bland äldre (65+) år 2011).

Halland är det län i Sverige som har högst förvärvsfrekvens, både för män och för kvinnor. Precis som i övriga Sverige är förvärvsfrekvensen för personer som är utrikes födda betydligt lägre men Halland hamnar även här i topp bland länen, efter Stockholms län. En viktig förklaring till den höga förvärvsfrekvensen i Halland är den goda tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad. Den andra stora pendlingsrelationen går mot Malmö/Helsingborg/Öresunds-området men där betydligt färre pendlar mycket beroende på längre restider.

TROTS EN GOD UTVECKLING av medelinkomsten för kvinnor så är inkomstskillnaderna mellan könen som störst i Halland. Kvinnors medelinkomst är 74 procent av männens vilket till stor del kan förklaras av strukturella förhållanden. Branscher med högre inkomster, som offentlig förvaltning och företagstjänster, som traditionellt lockar kvinnor är underrepresenterade i Halland. En annan förklaring kan vara arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och får därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket ger män större möjlighet att välja arbete och karriär-möjligheter.

Unga möter idag ett större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan och den högre utbildningen. Allt yngre personer med högre utbildning ersätter kontinuerligt äldre med lägre utbildningsnivå, med effekten att utbildningsnivån successivt stiger. Hallands län som helhet har ungefär lika hög andel eftergymnasialt utbildade som riksgenom-snittet samtidigt som det finns variationer mellan länets kommuner och mellan könen. Variationerna är ett orosmoln för den framtida kompetensförsörjningen i Halland som helhet men också för de enskilda kommunerna. Ökad strukturomvandling innebär allt högre kompetenskrav och att enklare arbeten försvinner. Utbildning blir dessutom allt viktigare för inkludering på arbetsmarknaden och det finns inget som tyder på att denna utveckling kommer att upphöra framöver. Utbildning och komp-etens blir en alltmer viktig faktor för återväxten på arbetsmarknaden och ska dessutom ses i ljuset av den demografiska utvecklingen framöver där allt färre ska försörja allt fler.

Miljön

En hållbar tillväxt betyder att en ekonomisk utveckling också är ekologiskt hållbar. Hallands arbete för en koldioxidneutral ekonomi och ett fossilt oberoende samhälle kan skapa goda förutsättningar för en grön omställning och ökad ekologisk hållbarhet. De totala utsläppen av växthusgaser (CO2) i Halland uppgick 2015 till 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 32 procent sedan 1990, vilket är procentuellt bättre än både Sverige och EU som helhet. Det är främst sektorerna energiförsörjning och jordbruk som bidrar till minskningen av utsläppen. Minskningen inom energiförsörjning beror till stor del på konvertering till biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. Även om transport-sektorn minskat i utsläpp något är den det enskilt största spridningskällan av koldioxid i Halland och skapar samtidigt framtida utmaningar för Halland som transitlän med en genomkorsande motorväg (E6).

GENERELLT SETT FINNS DET ett behov av att utveckla förnybara energikällor för andra sektorer samt att arbeta med energieffektivisering för att minska utsläppen. Användningen av förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning har ökat stadigt i Sverige sedan början av 1990-talet och uppgick år 2014 till 53 procent. I Halland uppgick andelen till 60 procent och i EU 16 procent. Ekonomiska styrmedel och ny kunskap om konverteringslösningar till biobränslen har resulterat i att industrin, fjärrvärme- och elproduktionen sedan år 1990 ökat sin användning av förnybar energi.