EN EKONOMI SOM FRAMTIDSSÄKRAR

Övergång till cirkulära affärsmodeller

Det är fortfarande en relativt liten andel företag som påbörjat en verklig omställning till att vara en del av den cirkulära ekonomin och kunna ta del av de möjligheter till utveckling och konkurrenskraft som det ger. Utöver eventuella ytterligare lagar och regler från EU och nationellt som driver på utvecklingen, behöver företag stöd och inspiration utifrån de huvudsakligen fyra olika cirkulära affärsmodeller som finns.

Förlänga produktens livslängd

Genom att förlänga produktens livslängd maximeras användningen av de material som ingått i produktionen. De arbetsinsatser och andra resurser, som till exempel energi och vatten, som krävts i produktionen tas också tillvara. Om en produkt återanvänds så används samma produkt igen antingen av samma användare eller så byts ägandeskapet till någon annan genom att den använda produkten skänks, säljs vidare eller byts. Produkten återanvänds i huvudsak som den är, men vårdas för att förlänga livslängden.

När en produkt inte längre fungerar eller fungerar sämre än tidigare kan företag uppmuntra till fortsatt användning genom att erbjuda gratis reparation som exempelvis en del klädföretag gör. Företag kan också ha som affärsidé att erbjuda service och uppgradering mot betalning, men ändå till en betydligt lägre kostnad än vad en ny produkt kostar.

Återtillverkning är en industriell process där begagnade produkter återställs så långt som möjligt genom demontering, uppgradering och utbyte av komponenter. En återtillverkad produkt är, med avseende på prestanda, teknik och hur länge den håller, som ny eller till och med bättre än en nytillverkad vara. Återtillverkningen kan antingen ske hos det ursprungliga tillverkande företaget eller hos ett oberoende återtillverkande företag som samlar in liknande produkter oavsett varumärke.

ÅTERTILLVERKANDE FÖRETAG UPPNÅR sitt ekonomiska värde genom att utnyttja övergången från ett linjärt till cirkulärt tankesätt: istället för att fungerande produkter blir avfall, ser man och tar tillvara deras värde. Utöver detta är återtillverkning arbetsintensiva processer som är svåra att standardisera, vilket bidrar till skapande av framförallt enklare jobb. Många av de produkter som återtillverkas idag designas dock inte med hänsyn till kommande återtillverkning. Det kan krävas mycket tid och pengar att i efterhand komma på hur exempelvis ett flygplan eller en kyldisk ska återtillverkas.

Produkt som tjänst

Genom att gå över till att sälja produkten som en tjänst maximerar man användningen av det värde som finns i produkten och undviker onödig nytillverkning. Istället för att äga produkten hyr användaren över tid eller per gång, medan ägandet ligger kvar hos det tillverkande eller återförsäljande företaget. Fokus flyttas automatiskt till vikten av att produkten håller länge, lätt kan underhållas och repareras samt har en design som underlättar återtillverkning.

Ett exempel är framväxten av mobilitet som tjänst (mobility as a service, Maas) där behovet av att köpa och äga egna fordon, framförallt bil, minskar. 11 Självkörande bilar spås förstärka den här trenden. Ägandet av en egen bil blir överflödigt när det självkörande fordonet kan transportera dig dit du vill. Resursmässigt blir skillnaden betydande. Istället för att en stor mängd bilar ägs och används av olika personer, så kan betydligt färre självkörande bilar klara av samma körsträcka genom att de används av flera resenärer. Men om man kraftigt ska kunna öka antal mil som bilen kör så kan inte bilen vara designad för en linjär ekonomi där den står still 95% av tiden. Kraven ökar på väl designade självkörande fordon som håller länge.

Kommersiella delningsplattformar för produkter

En annan viktig del i resurseffektiva företagserbjudanden uppstår i samband med delningsekonomins framväxt. Genom webbplattformar och mobilappar möjliggör teknikutvecklingen delning av produkter och tjänster bland en stor mängd användare. Förmedlingen för korttidsuthyrning av privata bostäder, Air BnB, och taxiverksamheten Uber är två av de mest välkända företagsexemplen. Genom sina delningsplattformar möjliggör företagen att användningen av redan existerande produkter – i de här fallen bostäder respektive bilar – maximeras, istället för att nya behöver produceras. Delningsbranschen är fortsatt liten och än så länge är det bara omkring 10 procent av befolkningen i Sverige som någon gång använt delningsplattformar. 12 Men den bedöms växa framöver.

Återvinning av material

Basmaterial som cement, stål, aluminium och plast har stor klimatpåverkan; nära 20 procent av CO2-utsläppen globalt. Samtidigt ökar efterfrågan på dessa material snabbt. Mer än hälften av den urbana infrastrukturen som kommer att behövas globalt år 2050 är ännu inte byggd. Materialen återvinns i låg grad. Som exempel samlas 53 % av använd plast in i Sverige, men bara 16 % blir till ny sekundärplast.

EN SEKUNDÄRPLAST SOM ÄR AV betydligt sämre kvalitet än ursprungsmaterialet. Nedgraderingen i kvalitet är särskilt problematisk, eftersom lågt värde på sekundärmaterial gör att materialåtervinningen inte blir lönsam.
En stor del av plasten bränns, vilket visserligen ger energi, men också koldioxidutsläpp. Mycket ”återvinns” som fyllnadsmaterial i exempelvis vägar tillsammans med andra byggmaterial som gips och mineralull – en mycket lågvärdig användning. Sammantaget deponeras, bränns, blandas eller förstörs hela tre fjärdedelar av allt använt material så att det i slutändan inte går att återvinna.

De ekonomiska värden som inte tas tillvara är hissnande stora: hela 42 miljarder kronor eller 0,9 % av BNP förloras efter en användning. Omvänt så blir affärsmöjligheterna desto större för aktörer inom återvinningsbranschen att i samarbete med tillverkande företag återta de värden som använda material fortfarande besitter. För det behövs en attitydförändring där insamlat material ses som potentiella råvaror med högt ekonomiskt värde.

Företag som IKEA, NCC, H&M med flera har gått före genom att själva ha förbundit sig att kraftigt öka andelen återvunnet material i sin produkter. Offentliga aktörer kan också stärka marknaden genom att driva på för upphandling av återvunnet material i produkter. 13
Samtidigt ligger de verkligt stora vinsterna, ekonomiskt och miljömässigt, i att förlänga produkters livslängd så att de kan användas flera gånger. Som exempel ligger materialvärdet för en bil på mellan 10 och 20 kronor per kilo medan kundvärdet för en ny bil kan vara 100 till över 300 kronor per kilo. 14

Fortsatt utveckling av bioekonomin

Bio-baserade industrier inkluderar produktion av mat/foder, bränsle samt material och kemikalier som kan användas vid tillverkning av produkter. Sektorer som alla idag har ett stort beroende av fossila bränslen och som man ser en stor potential i att ersätta med förnybara råvaror som trä, gräs, rågummi, oljeplantor, halm, bambu, alger med mera.

Samtidigt som efterfrågan på förnybara alternativ till fossila bränslen alltså kommer öka, så väntar också en ökad efterfrågan på just mat, bränsle och produkter överlag: tillgången på växtbaserade råvaror riskerar att bli en stor flaskhals för omställningen till en fossilfri ekonomi som ska producera för allt fler.

EN NYCKELUTMANING BLIR att ställa om till en hållbar hantering av land, hav och skogar. Också andra ekosystemtjänster som pollinerande insekter och rent grundvatten är viktiga förutsättningar. Förutom att robusta hållbara ekosystem är livsuppehållande system och en förutsättning för fungerande samhällen, så är en välmående natur viktig för turism, friluftsliv liksom boendeattraktivitet. 15

I Halland är det transportsektorn, energiförsörjningen till framförallt industrin och jordbruket som står för merparten av utsläppen av växthusgaser. 16 Att minska dessa sektorers beroende av fossila bränslen är en utmaning också regionalt. Samtidigt har Halland, liksom Sverige i stort, goda naturgivna förutsättningar för jord- och skogsbruk. Det ligger en stor potential i att tillvarata dessa tillgångar genom att utveckla en hållbar och effektiv produktion av biobaserade material.

Men framförallt ligger det stor potential i att öka materialens förädlingsvärde. Biobaserade råvaror kan i princip ersätta fossila och därmed användas i en rad olika funktioner som biodrivmedel, kemikalier, plaster, biokomposit, textilier eller andra förnybara material.

Oavsett vilken specialisering man väljer, så kan cirkulära affärsmodeller vara ett stöd för innovation och utveckling vid etablering av produktionssystem. Till exempel att uppnå högre resurseffektivt genom att låta återanvända träfiber cirkulera flera gånger i samhället i form av kartong och papper, för att sedan återföras till naturens eget kretslopp. Eller genom att i högre grad ta tillvara restprodukter och avfall från industri, jordbruk och hushåll som bioekonomisk resurs och förstärka bioekonomins cirkularitet.

TAR MAN TILLVARA MÖJLIGHETEN TILL innovation som förädling av bioråvaror ger så kan bioekonomin bli central för såväl regional som nationell tillväxt. Den svenska bioekonomin står redan idag för drygt 7 procent av Sveriges BNP och hela 23 procent av exporten, huvudsakligen från skogsindustrin.
Åkerinäringen liksom flyget ställer idag stor tilltro till biobränsle och även stålindustrin till viss del, i omställningen mot Sveriges mål om att bli fossilfritt till 2045. Sverige har samtidigt unika förutsättningar att bygga hållbart i trä och det industriella byggandet av trähus förväntas öka förädlingsvärdet av bioekonomin. 17 Oavsett vilken innovationsnisch man satsar på, så är långsiktigt arbete en nödvändighet: det tar tid att förändra strukturer och därmed att uppnå resultat.

Industriell symbios – möjligheter och kartläggning

När företag har fokus på sin kärnverksamhet så uppstår ”sidoeffekter” som olika typer av avfall. Industriell symbios är ett sätt att genom lokalt/ regionalt samarbete låta den enes avfall bli den andres resurs. Utbytet kan handla om såväl material som energi och vatten, vilket minskar behovet av både råvaror och avfallshantering och därmed minskar utsläpp och energiförbrukning. Utbytet blir inte bara materiellt. Eftersom det handlar om kartläggning av komplexa flöden mellan olika industrier stimuleras nytänkande – ett viktigt bidrag till den hållbara regionala utvecklingen.

Väletablerade samarbeten kan också stärka möjligheterna att utveckla effektivare, gemensamma infrastruktursystem för försörjning och service. Samarbetet behöver vara värderingsdrivet för att lyckas. Verksamheterna behöver uttalat arbeta för en hållbar utveckling och den nära samordningen kräver att man visar öppenhet och förtroende för varandra inom nätverket.

Det är viktigt att kunna visa på de ekonomiska fördelarna av samarbetet. (Vilka kan vara substantiella: i ett av de mest kända klustren, Kalundborg Symbiosis i Danmark, uppskattas man spara 12-15 miljoner dollar varje år genom att återanvända varandras resurser.) 18 En nyckelfaktor är också att någon äger och driver processen framåt och proaktivt identifierar centrala drivkrafter och hinder. 19

BRA SÄTT ATT BÖRJA SONDERA för en industriell symbios är med hjälp av materialflödesanalys. Genom att identifiera och värdera olika materialflöden från olika verksamheter är det möjligt att se hur de matchar varandra. Man kan också börja med att fokusera på en särskild värdekedja – eller snarare värdecykel. Exempelvis byggnads- och rivningssektorn, där material från rivning kan fungera som materialbank för nya projekt – en direkt form av materialåtervinning.

Cirkulär upphandling skapar efterfrågan

Offentlig upphandling är en viktig drivkraft i omställningen till en cirkulär ekonomi. En cirkulär efterfrågan driver ett cirkulärt utbud genom att:
- produkten man upphandlar är designad för en långsiktig användning (livscykelanalys)
- enkel att underhålla och reparera, gärna också återtillverka
- tillverkad i hållbara, gärna återvunna, material av hög kvalitet
- förnybar energi används i tillverkningen
- produktens resursanvändning av exempelvis el och vatten är låg

EN CIRKULÄR UPPHANDLING INNEBÄR också att inte alls upphandla varor, utan istället efterfråga möjligheten att köpa eller hyra produkten som tjänst. En nära dialog med potentiella leverantörer är viktig för att utmana marknaden att utveckla lösningar som är cirkulära genom produktens hela livscykel. 20 Utgångspunkten behöver också vara produktens hela tillverkningskedja. Till exempel så sker hela två tredjedelar av koldioxidutsläppen från svensk offentlig konsumtion utomlands (tillverkning utomlands, internationella transporter, utrikesresor). 21

ENBART SVERIGES REGIONER och landsting upphandlar för ca 130 miljarder kronor varje år. Totalt motsvarar offentlig upphandling 1/6 av Sveriges BNP. I över hälften av upphandlingarna tilldelas uppdragen utifrån lägsta pris. Idag finns ett existerande samarbete mellan svenska landsting genom nätverket och funktionen Hållbar upphandling, som verkar för att de varor och tjänster som man köper in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden, med fokus på sociala aspekter. 22 Andra initiativ tas till innovationsupphandling med flera likheter i metod och arbetssätt med cirkulär upphandling.

Genom att också se över övriga inköp och drift samt arbeta avfallsförebyggande spelar offentliga aktörer en viktig roll i en hållbar omställning. Inte minst för att en tredjedel av privatpersoners konsumtion utgörs av just offentliga tjänster som vård, infrastruktur, skola och omsorg.

Stadsplanering för återflöde av produkter och material

I den linjära ekonomin är samhällena planerade och byggda för konsumtion och avfall. Den cirkulära ekonomin behöver en fungerande omvänd logistik för använda produkter och material. Tätorter och infrastruktur, liksom samhället i stort, behöver planeras och anpassas för ett växande återflöde av såväl tekniska som biobaserade resurser. För cirkulation av produkter och material, snarare än ett linjärt produktions-avfalls-flöde. Urbaniseringen och de växande storstäderna anses å ena sidan underlätta cirkularitet, samtidigt som det finns forskning som pekar på att en linjär, konsumtionsbaserad livsstil är vanligare i urbana områden (enligt sambandet ju högre inkomst, ju högre konsumtion). Avfallsminimering kommer att vara centralt för att flödena ska vara hanterbara.

För att återflödet ska bli effektivt är insamlingen en kritisk punkt. Vilka incitament har användaren att lämna in produkten för reparation, återtillverkning eller återvinning? Vilka hinder finns det för att kasta den som avfall? För företagen är det centralt att återflödet dels fungerar effektivt och i samklang med demontering, tillverkning etc. Dels att den inte är för dyr. Idag kan logistik i samband med exempelvis materialåtervinning innebära så höga kostnader att återvinningen i slutändan blir olönsam.

FÖRUTOM CIRKULÄRA FLÖDEN, behöver samhällsplaneringen också klimatanpassas. Anpassningen kräver ett strukturerat innovationsarbete med insatser av både företag, forskning och utveckling och offentliga aktörer på alla nivåer. Insatserna kan exempelvis bestå av nya innovativa lösningar i samhällsplanering som stöds av innovationer i företag gällande tekniska lösningar för att mildra effekterna av ett ändrat klimat.

Inspiration och vägledning till den cirkulära ekonomin

För att ge kraft och driva på förändring behövs ledarskap som uppmuntrar och visar vägen. Politiskt kan initiativkraft komma såväl uppifrån som utifrån lokala och regionala behov. Samtidigt som USAs president som enda land beslöt att lämna det globala klimatavtalet från Paris, så bildade 17 amerikanska delstater en klimatallians för att fortsätta sitt arbete med att minska utsläpp.

Kina har fört en politik för cirkulär ekonomi sedan början av 2000-talet. Man började med att se på hur flödena nedströms – efter tillverkning och användning – kan hanteras exempelvis genom varianter av industriell symbios. I och med den senaste 5-årsplanen från 2016 har man flyttat fokus uppströms med fokus på design för cirkulär användning. De möjligheter man ser i att själva arbeta pro-aktivt för effektivare resursanvändning och avfallsminimering, blev tydligt i samband med att Kina sedan början av 2018 inte längre tar emot avfall från andra länder. Istället för att exportera avfallet har EU-länderna fått ett starkt incitament för att öka sin kapacitet att återvinna det. 23

Finlands målsättning är att vara världens bästa cirkulära land redan år 2025. Den statliga finska innovationsfonden, Sitra, visar att en cirkulär ekonomi i Finland kan generera 2–3 miljarder euro i mervärde varje år fram till 2030 och över 75 000 nya jobb. Finlands färdplan för cirkulär ekonomi för åren 2016– 2025 är den första i världen och bland annat finns cirkulär ekonomi på schemat i hela skolsystemet från första klass till universitetsnivå. Resultatet har redan visat sig: medan 21 procent av finländarna har klart för sig vad cirkulär ekonomi innebär, kan bara 7 procent av svenskarna svara på samma fråga. 24

ELLEN MACARTHUR-STIFTELSEN samlar företag, städer och regioner i sitt innovationsprogram, The Circular Economy 100, för att uppmuntra dem till ledarskap i den cirkulära ekonomin. Bolag som Unilever, Philips, Renault och H&M har satt upp höga mål för sin omställning. Utifrån sådana uppsatta mål är berättelsen om vad man vill uppnå viktig. Att säga att man vill bli exempelvis mindre beroende av fossil energi ger ingen färdriktning om vart man vill, om vad det är för framtid man ser. Människor skapar mening i sina liv genom berättelser och behöver förebilder som kan levandegöra och inspirera. För att människor ska ändra sitt beteende och sina vanor är vad som görs och sägs i sociala nätverk viktigt. Sådant som upplevs nära och personligt. Till exempel har solcellspaneler i villaområden visat sig ha en smittsam effekt. Nudging – små knuffar mot mer hållbara beteenden som exempelvis mindre mattallrikar som gör att vi tar mindre mängd mat – kan också vara effektiva. Beteendeförändringen kommer först, därefter ändras åsikten och attityden. 25

KULTUREN OCH KONSTARTERNA spelar också en viktig roll både i att reagera på sin omvärld och fungera som en katalysator för diskussioner och förändring. Kroppshets och skeva skönhetsideal, Black Lives Matter och rasism, flyktingars utsatthet samt sexualitet och jämställdhet är några av de ämnen som väcker uppmärksamhet genom konstnärliga uttryck och tar plats i det offentliga samtalet. Reaktioner på klimatförändringarna förekommer också och framförallt delar av modeindustrin har använt sina uttryckssätt för att sätta fokus på förhållandena för låglönearbetarna som producerar för vår konsumtion.